Deltagarsida

Dessa anteckningar är del av en kommande bok för dialogledare.

Ett dialogiskt förhållningssätt

Sättet du interagerar och förhåller dig till dialogen och dem som deltar i den är av avgörande betydelse som en dialogledare. Oavsett de metoder, färdigheter och strukturer du använder, kommer de att vara ineffektiva, och till och med kontraproduktiva, om de inte bygger på ett grundläggande sund och enhetsligt förhållningssätt. Det är detta förhållningssätt som ligger till grund för allt annat du gör som en framgångsrik dialogledare.

Tänk dig att du har noggrant planerat ett dialogmöte med en väl genomtänkt struktur och upplägg. Trots detta kan dialogen lätt bli ineffektiv om du inte besitter färdigheter som aktivt lyssnande och inte kan visa empati och en icke-värderande inställning gentemot deltagarna. Ditt förhållningssätt som en opartisk dialogledare är också kritiskt. Om du inte är opartisk finns risken att vissa deltagare kan känna sig orättvist behandlade, vilket kan leda till att de antingen vänder sig emot dig eller väljer att dra sig ur samtalet. Därför är det viktigt att komma ihåg att även om strukturen och planeringen är viktiga, så är ditt förhållningssätt mot deltagarna en avgörande faktor för att uppnå ett framgångsrikt och produktivt dialogmöte

Opartiskhet

Som en dialogledare innebär opartiskhet att du inte tar ställning för eller emot någon av deltagarna. Du agerar utan en förutbestämd agenda som du försöker främja.

Det är viktigt att särskilja din personliga åsikt från din professionella roll som dialogledare. Till exempel, om du personligen tror att naturen bör skyddas eller om din yrkesroll innebär att du främjar naturvård, måste du lämna detta perspektiv bakom dig när du leder en dialog om konflikten mellan natur och industriell utveckling. Du kan inte designa en process, leda ett samtal eller möta deltagare om du redan har bestämt dig för att ett visst värde ska prioriteras över ett annat.

Dialog är ett sätt att sammanföra olika perspektiv. Ofta finns det deltagare som intar polariserade ståndpunkter – vissa förespråkar ett visst perspektiv medan andra motsätter sig det eller föreslår ett annat perspektiv. Om du, oavsett om det är medvetet eller omedvetet, uppfattas som att du tar ställning för någon sida, finns det en betydande risk att de som företräder de andra perspektiven upplever att du inte behandlar dem rättvist när det gäller att ge dem möjlighet att tala eller att du kan påverka utfallet av dialogen. Dessutom kan detta skapa en känsla av osäkerhet, vilket kan leda till att vissa deltagare inte känner sig bekväma att öppet dela sina åsikter.

Icke-värderande

I vårt vardagliga liv gör vi ständigt val baserade på vår bedömning av vad som är bra eller dåligt, bättre eller sämre, förnuftigt eller irrationellt. Men när vi antar rollen som dialogledare måste vi ändra vår inställning. Vi avhåller oss från att bedöma det som framkommer i dialogen eller någons perspektiv.

Det är dock lättare sagt än gjort. Att lägga våra egna värderingar åt sidan kräver i första hand att vi blir medvetna om dem. I många fall är våra värderingar omedvetna. Vi reagerar ofta utifrån förutfattade åsikter eller känslor som vi inte är medvetna om.

Det är viktigt att notera att att vara icke-värderande inte innebär att du blir kallt neutral och avskärmar dig. Istället är du närvarande och intresserad av det som sägs, men du försöker inte att bedöma dess värde eller sanning.

Finns det en gräns för ett icke-värderande förhållningssätt? Kan det uppstå situationer där du som dialogledare behöver ingripa vid ett visst beteende? Om någon uttrycker sig rasistiskt, hatiskt eller nedvärderande mot andra, är det din uppgift att avgöra om och hur du vill hantera det. Att ingripa innebär att du tar ställning, och du kan välja att låta andra deltagare i dialogen reagera genom att fråga om någon håller med eller har ett annat perspektiv. Det är en avvägning mellan att upprätthålla din icke-värderande inställning och att säkerställa en trygg och respektfull dialogmiljö. En strategi är att ge andra deltagare möjlighet att reagera genom att ställa frågor som: “Håller någon annan med om det som har sagts?” eller “Finns det någon som har ett annat perspektiv att dela med sig av?”

Empati

Empati är förmågan att förstå och känna med andra människor, att sätta sig in i deras känslor och upplevelser. När du är empatisk, kan du föreställa dig hur någon annan känner sig och känna med dem, som om du vore i deras skor. Det innebär att du har en känslomässig koppling till andra människor och är medveten om deras behov och känslor. Empati handlar om att bry sig om andra och visa förståelse för deras perspektiv, vilket skapar en starkare och mer positiv kommunikation och samförstånd mellan människor.

Som förhållningssätt betyder empati att du, som samtalsledare, inte distanserar dig från det deltagarna säger. Istället lyssnar du med en förstående och medkännande attityd. Det är viktigt att understryka att empati skiljer sig från sympati, vilket mer handlar om att visa medkänsla utan att själv uppleva de specifika känslorna.

Närvaro

När du är närvarande, riktas all din uppmärksamhet till det som händer i rummet. Du har koll på vad som sägs, tonen i samtalet och deltagarnas kroppsspråk.

Å andra sidan, att vara upptagen med annat än det som sker i rummet innebär att du kan bli fångad av dina egna känslor, reaktioner eller tankar – till exempel, vad du ska göra härnäst eller andra saker som dyker upp i ditt huvud.

Det är inte enkelt att bibehålla fokus på det som pågår runt omkring dig, särskilt när du även behöver vara medveten om din egen inre process och ta ansvar för att hålla dialogen på rätt spår samt fatta beslut om hur du bäst hanterar situationen. Att vara multi-fokuserad verkar vara motsägelsefull.

Lösningen är att lära dig att vara närvarande när människor pratar och att använda mikropauser i samtalet för att fatta beslut eller hantera dina egna reaktioner. Ju mer du övar på processledning, desto mer intuitivt kommer du att kunna hantera beslut och desto bättre kommer du att kunna ta hand om tankar och känslor som samtalet provocerar fram hos dig.

En positiv konfliktsyn

Som dialogledare är det viktigt att utveckla en syn på spänning och konflikt som betonar deras potential och uppskattar den energi de medför. När spänning uppstår, är det ett tecken på att något behöver lösas upp och rörelse bör skapas mellan motsatta ståndpunkter. Det är när människor blir fast i sina perspektiv som spänningen ökar och riskerar att leda till destruktiva konflikter.

Tänk på spänning och konflikt som energi, liknande värme. Denna energi kan sätta fart på en situation som har stagnerat eller fastnat i ett polariserat tillstånd. Samtidigt kan den öka trycket om den inte riktas på ett konstruktivt sätt och till och med orsaka skada. En del av din roll som dialogledare är att hantera spänning och konflikt när de uppstår, förebygga skador och samtidigt utnyttja deras potential för förändring och transformation.