Deltagarsida

En sida för deltagare inför utbildningen Utveckla din kompetens i samverkan, bemötande,
konflikthantering och förhandling 
den 18 & 19 december 2023.

Samverkan, bemötande,
konflikthantering och förhandling

 

Om utbildningen

Vi kommer under de två dagar ha ett praktiskt fokus. Det finns färdigheter, metoder och verktyg som kan vara användbar i olika situationer. 

För att få det mesta ur dagarna vore det bra att i förväg se på de korta videoklipp som finns härnere – eller om du föredrar, läsa materialet.

Ni får gärna ta kontakt med mig om ni har frågor inför kursen.

Kursdatum: 18 – 19 december 2023

Tider: 09.30 – 17.00 den 18 december och 08.30 – senast 16.00 den 19 december.

Plats: Clarion Collection Hotel Borgen, Klostergatan 1, Örebro

Här är en karta: 

Program

Dag 1

På första dagen fokuserar vi på ett förhållningssätt som ligger till grund för färdigheter som vi också kommer att introducera och öva på. Det är främst i mötet med människor som är skeptiska, kritiska eller aggressiva som vi kommer att lägga särskild vikt.

Färdigheterna syftar till att minska spänning och motverka motstånd. Dessa färdigheter bygger på de tekniker som medlare och förhandlare använder när de ställs inför motstånd och konflikter.

Dag 2

På andra dagen fokuserar vi på:

– Strategier för samarbete med intressenter och interna kollegor.
– Dialogbaserad förhandling.
– Att ta hand om dig själv och dina kollegor som hamnar i konflikt.

Två korta videos att se på i förhand

Vi rekommenderar att du (minst) ser på dessa två videon innan utbildningen. Det är viktigt att veta vad menas med komplexitet och har en förståelse för konflikt samt att veta vad som menas med förhållningssättet som behövs för att göra de flesta konflikthanteringsfärdigheter effektiva. 

Fragmentering

 

 

Läs om fragmentering som orsak för konflikt

Fragmentering som konfliktorsak – PDF

Nejets visdom

Det finns visdom i den kritiska, negativa rösten. Här är en kort skrift om “nejets visdom”

Nejets visdom som PDF

Tänk dialogiskt

Ett sätt att tänka och agera för att hantera svåra samtal, men även när du upplever motsatta röster inom dig.

En dialogisk processlogik som PDF

Läs mer om förhållningssättet

Dessa anteckningar är del av en kommande bok för dialogledare.

Ett dialogiskt förhållningssätt

Sättet du interagerar och förhåller dig till dialogen och dem som deltar i den är av avgörande betydelse som en dialogledare. Oavsett de metoder, färdigheter och strukturer du använder, kommer de att vara ineffektiva, och till och med kontraproduktiva, om de inte bygger på ett grundläggande sund och enhetsligt förhållningssätt. Det är detta förhållningssätt som ligger till grund för allt annat du gör som en framgångsrik dialogledare.

Tänk dig att du har noggrant planerat ett dialogmöte med en väl genomtänkt struktur och upplägg. Trots detta kan dialogen lätt bli ineffektiv om du inte besitter färdigheter som aktivt lyssnande och inte kan visa empati och en icke-värderande inställning gentemot deltagarna. Ditt förhållningssätt som en opartisk dialogledare är också kritiskt. Om du inte är opartisk finns risken att vissa deltagare kan känna sig orättvist behandlade, vilket kan leda till att de antingen vänder sig emot dig eller väljer att dra sig ur samtalet. Därför är det viktigt att komma ihåg att även om strukturen och planeringen är viktiga, så är ditt förhållningssätt mot deltagarna en avgörande faktor för att uppnå ett framgångsrikt och produktivt dialogmöte

Opartiskhet

Som en dialogledare innebär opartiskhet att du inte tar ställning för eller emot någon av deltagarna. Du agerar utan en förutbestämd agenda som du försöker främja.

Det är viktigt att särskilja din personliga åsikt från din professionella roll som dialogledare. Till exempel, om du personligen tror att naturen bör skyddas eller om din yrkesroll innebär att du främjar naturvård, måste du lämna detta perspektiv bakom dig när du leder en dialog om konflikten mellan natur och industriell utveckling. Du kan inte designa en process, leda ett samtal eller möta deltagare om du redan har bestämt dig för att ett visst värde ska prioriteras över ett annat.

Dialog är ett sätt att sammanföra olika perspektiv. Ofta finns det deltagare som intar polariserade ståndpunkter – vissa förespråkar ett visst perspektiv medan andra motsätter sig det eller föreslår ett annat perspektiv. Om du, oavsett om det är medvetet eller omedvetet, uppfattas som att du tar ställning för någon sida, finns det en betydande risk att de som företräder de andra perspektiven upplever att du inte behandlar dem rättvist när det gäller att ge dem möjlighet att tala eller att du kan påverka utfallet av dialogen. Dessutom kan detta skapa en känsla av osäkerhet, vilket kan leda till att vissa deltagare inte känner sig bekväma att öppet dela sina åsikter.

Icke-värderande

I vårt vardagliga liv gör vi ständigt val baserade på vår bedömning av vad som är bra eller dåligt, bättre eller sämre, förnuftigt eller irrationellt. Men när vi antar rollen som dialogledare måste vi ändra vår inställning. Vi avhåller oss från att bedöma det som framkommer i dialogen eller någons perspektiv.

Det är dock lättare sagt än gjort. Att lägga våra egna värderingar åt sidan kräver i första hand att vi blir medvetna om dem. I många fall är våra värderingar omedvetna. Vi reagerar ofta utifrån förutfattade åsikter eller känslor som vi inte är medvetna om.

Det är viktigt att notera att att vara icke-värderande inte innebär att du blir kallt neutral och avskärmar dig. Istället är du närvarande och intresserad av det som sägs, men du försöker inte att bedöma dess värde eller sanning.

Finns det en gräns för ett icke-värderande förhållningssätt? Kan det uppstå situationer där du som dialogledare behöver ingripa vid ett visst beteende? Om någon uttrycker sig rasistiskt, hatiskt eller nedvärderande mot andra, är det din uppgift att avgöra om och hur du vill hantera det. Att ingripa innebär att du tar ställning, och du kan välja att låta andra deltagare i dialogen reagera genom att fråga om någon håller med eller har ett annat perspektiv. Det är en avvägning mellan att upprätthålla din icke-värderande inställning och att säkerställa en trygg och respektfull dialogmiljö. En strategi är att ge andra deltagare möjlighet att reagera genom att ställa frågor som: “Håller någon annan med om det som har sagts?” eller “Finns det någon som har ett annat perspektiv att dela med sig av?”

Empati

Empati är förmågan att förstå och känna med andra människor, att sätta sig in i deras känslor och upplevelser. När du är empatisk, kan du föreställa dig hur någon annan känner sig och känna med dem, som om du vore i deras skor. Det innebär att du har en känslomässig koppling till andra människor och är medveten om deras behov och känslor. Empati handlar om att bry sig om andra och visa förståelse för deras perspektiv, vilket skapar en starkare och mer positiv kommunikation och samförstånd mellan människor.

Som förhållningssätt betyder empati att du, som samtalsledare, inte distanserar dig från det deltagarna säger. Istället lyssnar du med en förstående och medkännande attityd. Det är viktigt att understryka att empati skiljer sig från sympati, vilket mer handlar om att visa medkänsla utan att själv uppleva de specifika känslorna.

Närvaro

När du är närvarande, riktas all din uppmärksamhet till det som händer i rummet. Du har koll på vad som sägs, tonen i samtalet och deltagarnas kroppsspråk.

Å andra sidan, att vara upptagen med annat än det som sker i rummet innebär att du kan bli fångad av dina egna känslor, reaktioner eller tankar – till exempel, vad du ska göra härnäst eller andra saker som dyker upp i ditt huvud.

Det är inte enkelt att bibehålla fokus på det som pågår runt omkring dig, särskilt när du även behöver vara medveten om din egen inre process och ta ansvar för att hålla dialogen på rätt spår samt fatta beslut om hur du bäst hanterar situationen. Att vara multi-fokuserad verkar vara motsägelsefull.

Lösningen är att lära dig att vara närvarande när människor pratar och att använda mikropauser i samtalet för att fatta beslut eller hantera dina egna reaktioner. Ju mer du övar på processledning, desto mer intuitivt kommer du att kunna hantera beslut och desto bättre kommer du att kunna ta hand om tankar och känslor som samtalet provocerar fram hos dig.

En positiv konfliktsyn

Som dialogledare är det viktigt att utveckla en syn på spänning och konflikt som betonar deras potential och uppskattar den energi de medför. När spänning uppstår, är det ett tecken på att något behöver lösas upp och rörelse bör skapas mellan motsatta ståndpunkter. Det är när människor blir fast i sina perspektiv som spänningen ökar och riskerar att leda till destruktiva konflikter.

Tänk på spänning och konflikt som energi, liknande värme. Denna energi kan sätta fart på en situation som har stagnerat eller fastnat i ett polariserat tillstånd. Samtidigt kan den öka trycket om den inte riktas på ett konstruktivt sätt och till och med orsaka skada. En del av din roll som dialogledare är att hantera spänning och konflikt när de uppstår, förebygga skador och samtidigt utnyttja deras potential för förändring och transformation.

Några tankar om förhandling

Förhandling skiljer sig från facilitering och medling.

Utgångspunkten för framgångsrik förhandling är att din ”motpart” inte kommer att gå med på det du vill om det saknas kontakt och förståelse

Motståndet orsakas av en känsla av marginalisering.

Din uppgift som förhandlare är att skapa förhållanden där din motpart inte känner sig hotad och upplever att sina behov blir tillgodosedda.

Några grundläggande mänskliga behov:

1.Behovet av trygghet
När vi inte känner oss trygg blir vi defensiva. Vi reagerar antingen med kamp, flykt eller genom att frysa (stelna)

2.Behovet att känna att vi har kontroll
Om vi upplever att vi inte har kontroll upplever vi oro och hopplöshet som ibland manifesterar som ilska

3.Behovet att bli sedd och tagen på allvar
Den känsla av marginalisering som följer upplevelsen av att inte bli sedd eller tagen på allvar er en grundorsak till att konflikt uppstår

Dialogisk förhandling bygger på samma förhållningssätt som det som gäller för facilitering, konflikthantering och medling.

Eftersom de flesta miljörelaterade frågor (och konflikter) även präglas av komplexitet behöver du som medlare förstå vad hantering av en komplex fråga innebär.

Främst handlar denna förståelse om att tillsammans med andra berörda formulera problemet och förstå dess orsaker och effekter för att sedan ta gemensamt ansvar för att hitta en väg framåt som alla kan acceptera eller åtminstone kan leva med.

En video och en bildspel som du kan titta på.

Tankar om härkartekniker

Ladda ner bildspel som PDF

Att hantera härskartekniker

Kontakta oss

0763 16 55 55