Om vargens genetiska status

Från 300 vargar till 170 – regeringen vill inom kort ge grönt ljus för en minskad population i Sverige. Nu ska Naturvårdsverket redovisa hur det ska gå till utan att vargens bevarandestatus äventyras.

Mia Bisther på länsstyrelsen i Västra Götaland varnar för att en sänkning av vargstammen kan få allvarliga konsekvenser för jägarkåren. Hon pekar på att löshundsjakten kan vara i fara i revir där det finns genetiskt “viktiga” vargar.

– Jag förstår om människor kommer att vilja hacka sönder mig nu. Men vi måste våga lyfta frågan, säger Mia Bisther till Jaktjournalen.

Det är tidningen Jakt & Jägare som är först med nyheten, att Mia Bisther, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Västra Götaland, befarar stora konsvekvenser av en sänkt vargstam.

Regeringens har ju som mål att miniminivån, det så kallade referensvärdet som rapporteras till EU, ska sänkras kraftigt. Det har talats om en miniminivå på 170 vargar, att jämföra med dagens 300.

– Då kommer varenda varg att bli mycket viktigare än idag. Då kommer förvaltningen att se annorlunda ut, säger Mia Bisther.

Hon konstaterar att de allra flesta paragraf 28-skjutningar som inträffar i Sverige, sker i samband med löshundsjakt.

– Då får man kanske se över reglerna och komma fram till att det inte är lämpligt med löshundsjakt runt genetiskt viktiga vargar, säger Mia Bisther.

Utplantering av varg

I regeringens plan ingår att invandrade vargar ska flyttas från norra Sverige till den södra halvan av landet, där den svenska vargstammen lever.

I ett område där dessa vargar slår sig ned kan alltså befolkningen att få leva med kraftigt försämrade livsvillkor, menar Mia Bisther. Det kan bli stopp på löshundsjakt, skyddsjakt och licensjakt.

– Jag säger inte att det blir så, men jag säger att vi måste våga tänka tanken. Sänker vi stammen blir det naturligtvis en annan förvaltning av de få djur som finns kvar. Vi kommer inte att kunna bevilja skyddsjakter på samma sätt. Vi måste också se på paragraf 28 på ett annat sätt, säger Mia Bisther.

Hur tror du de här tankarna påverkar människor att säga ja till inplantering av flyttvargar?

– Vi har det redan så, att det inte riktigt är någon som vill ta emot en varg som flyttas. Vi gick igenom det för 15 år sedan, att varje länsstyrelse skulle peka ut två områden där det kunde sättas ut genetiskt viktig varg. Det var inga roliga år, kan jag säga, att försöka få acceptans för det.

Polisbevakade möten

Skulle ni knacka på dörrarna och fråga folk om det gick bra att sätta ut varg hos dem?

– Vi hade en massa härliga möten i bygdegårdarna, svarar Mia Bisther ironiskt.

– Till slut var vi tvungna att ha polisnärvaro eftersom det var full sjögång. Sedan var det en sådan omgång till, där vi skulle ut och förankra vargflyttar. Men då sa länsstyrelserna: “Nej, det gör vi inte om, inte på det sättet, det måste till en bättre idé.”

Mia Bisther är medveten om att det här utspelet kommer att väcka upprörda känslor.

– Jag förstår om människor kommer att vilja hacka sönder mig nu. Men vi måste prata klarspråk om vad som händer om det blir en sänkning av referensvärdet. Naturligtvis minskar problemen totalt, men det kommer också att bli fråga om förändringar i förvaltningen, säger Mia Bisther.

En artikel om skepsis mot Mia Bisthers farhågor

Knappt någon av de personer Jaktjournalen talat med i Brukarsverige tror att länsstyrelsens larm från Västra Götaland om konsekvenserna av en minskad vargstam kan bli verklighet. Stopp för löshundsjakt, paragraf 28-skjutningar och skyddsjakt är en orealistisk tanke, anser jägare och företrädare för gröna näringar som vi pratat med.

Jaktjournalen berättade tidigare på fredagen om rovdjurshandläggare Mia Bisther som lyfter ett varnande finger om följderna av en kraftigt minskad vargstam

Varje varg blir då mer skyddsvärd och hon befarar att det kan bli stopp för löshundsjakt i områden med viktiga vargar. Inskränkningar i paragraf 28 och skyddsjakter kan det också bli frågan om, menar hon.

“Motaktion”

Thomas Ekberg, ordförande i Sveriges Jägare, har nåtts av reaktioner och blivit kontaktad av arga jägare som vill prata om nyheten. Thomas Ekberg betraktar rovdjurshandläggare Mia Bisthers utspel som ett hot som strider mot en demokratisk ordning.

– Det här handlar inte bara om jakthundar utan om hela landsbygden, Det vore som att starta ett krig mot landsbygden att ta bort paragraf 28 som är till för att skydda jakthundar, får och andra tamdjur. De här tankarna får inte bli verklighet, för då är vi helt oskyddade och det är vargen som tagit över, säger Thomas Ekberg.

Han säger att hotet om stoppad skyddsjakt, stopp för löshundsjakt och stopp för paragraf 28 naturligtvis kommer att leda till motåtgärder.

– Jag syftar inte på tjuvjakt, om någon tror det. Men det finns uppgifter som jägarna kanske slutar med helt plötsligt. Trafikeftersöken är en del, jakten  påvildsvinsstammen en annan. Vi vill naturligtvis inte bråka med lantbruket, men det dyker upp tankar på en motaktion, säger Thomas Ekberg.

“Måste ha skyddsjakter”

Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska fåravelsförbundet, slår fast att hennes förbund vill ha ned antalet vargar till 170 i Sverige,

Och förbundet kommer inte att gå med på några stopp för skyddsjakter.

– Med det referensvärdet kan man absolut ha skyddsjakter – och vi måste ha ett fungerande system med skyddsjakter. I det läge världen befinner sig i dag måste vi värna livsmedelsförsörjningen i vårt land. Det är jätteviktigt att betona när lammproduktionen minskade med tolv procent förra året, säger Gudrun Haglund-Eriksson.

“Ren skandal”

Lars Rydstedt, ordförande i Svenska Dreverklubben, kallar Mia Bisthers tankar om stoppad löshundsjakt och stoppade skyddsjakter och inskränkningar i paragraf 28, för helt befängda.

– Jag tycker att det är ren skandal när man går ut och hotar på det här sättet: “Om ni ska ned på 170 vargar, så får vi att se till att ni får varken paragraf 28, skyddsjakter eller jakt med löshund.” De verkar inte ens ha koll på att löshundsjakt är klassat som kulturarv i Sverige, säger Lars Rydstedt.

Kan Mia Bisther inte ha rätt i att det finns krafter som kommer att försöka få bort varenda skottillfälle på varg – om stammen ska vara 170 i miniminivå?

– Nej, jag tror inte att det är länsstyrelsernas tankesätt överlag. Det här är stämningar som finns hos vissa länsstyrelser och bland Naturvårdsverkets rovdjurshandläggare. Det är klart att vissa grupper kommer att försöka minska ned på vargjakt, men vår regeringen är ganska tydlig med vad den vill. Först ska vi sänka stammen till 170 och då räcker det inte med att skjuta 30 vargar per år, utan då måste man dynga på ordentligt och under många år, säger Lars Rydstedt.

Tror inte på stopp

Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig tjänsteman på Jägareförbundet, ger Mia Bisther rätt på en punkt: Det kommer att bli svårare att få skyddsjakt.

– Det är väl ganska självklart om man har en mindre marginal i förvaltningen. Men samtidigt ska man komma ihåg att en halverad vargstam också innebär att skadorna halveras, säger Gunnar Glöersen.

Han konstaterar att Naturvårdsverket idag ställer hårdare krav på skyddsjakt på genetiskt “viktiga” vargar”.

– Så kommer myndigheterna säkert att agera, oavsett vad vi tycker om det. Sedan kan man ju ställa sig frågan om det är rimligt att ha den typen av förvaltning, säger Gunnar Glöersen.

En del av Mia Bisthers farhågor tror Gunnar Glöersen inte alls på.

– Jag ser inte att det finns en möjlighet att det skulle kunna bli stopp för löshundsjakten, säger Glöersen.

Kan det komma nya regler som innebär “okej, ni kan bedriva löshundsjakt, men ni får inte skjuta vargen om en hund blir attackerad?”

– Nej, sådant krävs politiska beslut för och jag har hemskt svårt att se vilken regeringen som skulle kunna ta ett sådant beslut. Det är inte myndigheterna som fattar sådana beslut – det är förordningsändringar, svarar Gunnar Glöersen.

LRF-lugn

Anders Wetterin, rovdjursansvarig tjänsteman vid LRF, låter lugn när han kommenterar Mia Bisthers farhågor om framtiden.

– Hon är en person och har naturligtvis rätt att uttrycka sina åsikter. Men hon är inte regering och riksdag som stiftar lagarna. Naturligtvis kan det bli krångligare att få till vargjakt med 170 vargar, men så krångligt som hon beskriver det ska det inte bli, säger Anders Wetterin.