Det vi gör här är att skapa en form av lokaldemokrati – något som har funnits tidigare, men idag bara finns kvar på några få platser. I rovdjursfrågan pratas det mycket om att involvera lokala krafter, men det finns inga forum för att göra det. När det gäller vilt och skog finns det älgförvaltningsgrupper, men för andra viktiga frågor saknas lokala forum nästan helt. Tanken är att lokala forum skulle kunna påverka beslut på högre nivåer, och det är det vi vill pröva och testa här.

Ett problem är den stora variationen av perspektiv inom rovdjursfrågan. Oavsett vilka beslut myndigheter fattar kommer någon grupp att vara missnöjd eller kritisk.

En ännu större utmaning är minskad tillit till myndigheterna under de senaste decennierna. Inom ramen för rovdjursfrågan (och under tidigare dialoger) framförde alla nationella intresseföreningar att det finns bristande tillit till rovdjursförvaltningen. Vissa ifrågasatte Naturvårdsverkets arbete, medan andra hade invändningar mot Länsstyrelsernas hantering av förvaltningen. Vissa hade svårt att lita på EU (vars direktiv styr rovdjursförvaltningen) medan andra ville se ett kraftfullare agerande från svenska politiker.

När man tar dessa två aspekter tillsammans är det osannolikt att högre beslutsfattare någonsin kommer att kunna lösa konflikterna kring stora rovdjur

Projektet har för avsikt att säkra öppna kanaler till beslutsfattare på alla nivåer. Vi har redan lyft frågan på EU-nivå och hos några viltförvaltningsdelegationer. Vi kommer att anstränga oss att få riksdagspolitiker och regeringsdepartement att öppna för dialog med lokala forum. 

Det finns ingen garanti att någon högre beslutsfattare ändrar sin inställning men ambitionen är att ge dem ökad insikt om vad som pågår, upplevs och är möjligt när lokala aktörer bestämmer sig för att prata med varandra. 

Vi måste alltid förhålla oss till lagstiftningen. Samtidigt finns det gott om utrymme att hantera problem som lagar och förordningar inte reglerar.

Det handlar i första hand om att skapa en högkvalitativ dialog – bättre än den som finns på högre nivåer och som har lett till ökad polarisering i samhället. Vi tror att det är möjligt om vi lyckas med dialogen i lokala forum.

Projektet fokuserar i första hand på stora rovdjur, men tanken är att lokala forum även skulle kunna användas för andra komplexa frågor som rör landsbygden och naturresurser.

Lyssnande som färdighet

Att lyssna är centralt i all dialog och är en färdighet för processägare, facilitatorer och deltagare. Dessutom kan det bidra till att minska spänning och lätta på trycket i ett samtal.

Men vad innebär det att lyssna – på riktigt?

·       Pausa din reaktion

Det är väsentligt att bli medveten om och för stunden pausa tankar och känslor som uppstår inom dig. Du kan aldrig stoppa din reaktion till vad en annan säger men du kan, under tiden som du lyssnar, välja att inte reagera på den.

exempel

·       Var närvarande

Att vara närvarande är inte enkelt. Det är mycket som ständigt kräver vår uppmärksamhet – inte minst våra egna tankar. När vi lyssnar behöver vi riktar vår uppmärksamhet mot det som den andre säger. Det gäller inte bara ord men även känslan bakom orden. Vi pratar ibland om en empatisk närvaro

·       Var empatisk

Empati är helt enkelt förmågan att leva dig in i det någon annan säger – att ställa dig i dennes skor. Empati ska inte förvirras med sympati. Snarare handlar det om att nyfiket ställa frågan: hur kommer det sig att personen jag lyssnar på tänker och känner så som de gör?

Att lyssna är ansträngande

Att verkligen lyssna på en annan under samtalets gång kräver ansträngning. Det är inte enkelt att inte reagera och formulera ett svar. Det är inte lätt att vara uppmärksam om din inre röst och samtidigt lyssna på det en annan säger. Det är naturligt att vi vill hålla med eller vara emot en ståndpunkt. Problemet är att du då blir upptagen av din inre respons och slutar lyssna på den andre.

Nyfikenhet

Det finns ett knep som kan hjälpa dig att inte gör den automatiska bedömningen om att något är bra eller dålig, rätt eller fel, klokt eller dumt. Om du aktivt väljer att vara nyfiken blir det mycket svårt eller helt enkelt omöjligt att samtidigt värdera det någon säger.

Lyssnande i ett samtal

Det betyder inte att du under ett samtal inte ska ha och uttrycka egna tankar. Klart behövs det lika mycket i en dialog som att lyssna. Tänk på samtalet som ett ständig pendlande mellan att lyssna på andra och sedan tydligt uttrycker din egen sanning.

Historien om de sex blinda männen och elefanten ger oss en tydlig bild på vad perspektiv betyder. Alla kände på en del av elefanten och hävdade med en gång att de visste vad en elefant liknade: en orm, ett träd, ett spjut, en mur… (läs historien i sin helhet längre ner). De alla hade rätt men alla hade ändå fel – varje man ”såg” bara en del av helheten.

Så är det också i många svåra samhällsfrågor. Rovdjursfrågan är inget undantag.

Det är nödvändigt att vara medveten om att ingen ser helheten och behöver andras observationer för att förstå helheten om vi vill förebygga eller hantera spänning i frågor som är komplexa. I en dialog bidrar alla med sitt perspektiv – sitt sätt att se på problemet och möjliga lösningar.

Här kan du väl komma med invändningen: ”men vad händer om någon tydligen har fel – till exempel att jorden är platt? Om alla deltar med en uppriktig vilja att prata om en fråga eller problem är det viktigt att veta att det är människor som tycker vissa saker (att jorden är platt eller liknande). En bra facilitator och en skicklig deltagare skulle inte låta ett sådant påstående passera. De skulle ställa frågor – nyfikna frågor – om påståendet för att veta varför personen som håller perspektivet (och troligtvis flera andra) tror att det de säger är sant.

Exemplet ovan är tydlig, men det finns en skala av det som deltagare kan betrakta som ”rätt eller fel, sant eller falskt”. Att du inte delar en annans perspektiv är helt legitimt. Men att hävda att ditt perspektiv är rätt och en annans fel hjälper inte dialogen och tyder inte på perspektivmedvetenheten. I rovdjursfrågan kommer vi troligtvis aldrig vara överens om allting. Men vi kan, i dialogen, prata om var vi skiljer oss och varför. Det är ofta utifrån förståelsen för en annans perspektiv att vi kan komma till nya insikter och innovativa lösningar eller hanteringssätt.

Respekt i ett dialogforum är av grundläggande betydelse för att skapa en konstruktiv och givande samtalssituation. Som deltagare i dialogforumet är det viktigt att visa ömsesidig respekt gentemot alla inblandade.

För det första handlar respekt om att lyssna aktivt och uppmärksamt på vad andra har att säga. Ge varje talare möjlighet att uttrycka sina åsikter utan avbrott eller nedvärdering. Öppenhet och förståelse för andras perspektiv skapar en atmosfär där olika åsikter kan diskuteras på ett konstruktivt sätt.

För det andra, undvik personliga påhopp eller nedvärderande kommentarer. Kritik ska riktas mot idéer och åsikter, inte mot personen bakom dem. Håll samtalet på en saklig nivå och undvik att låta det bli känslosamt eller konfrontativt.

Vidare är det viktigt att visa tålamod och empati. Ibland kan det finnas oenigheter och olika åsikter som tar tid att lösa. Var lyhörd för andras känslor och perspektiv, även om du inte delar dem. Att vara respektfull i dessa situationer hjälper till att bygga tillit och öppenhet i dialogen.

Slutligen, kom ihåg att respekt handlar om att erkänna och värdesätta varje deltagares unika erfarenheter och kunskaper. Var öppen för att lära av andra och att dela med dig av din egen kunskap utan att försöka dominera eller nedvärdera.

Genom att odla en kultur av ömsesidig respekt i dialogforumet kan vi skapa en miljö där alla känner sig bekväma att delta och bidra, vilket i sin tur leder till meningsfulla och effektiva samtal om viktiga ämnen.

Det gynnar ingen om du håller tillbaka det du tänker, känner och vill. Det kan snarare skapa frustration hos dig och även hos andra. När deltagare i en grupp har byggt upp förtroende för varandra kan även obehagliga sanningar tas upp med varandra. 

Det förekommer ibland i dialoger att deltagare undviker att prata i första person:  “det sägs att…, många tycker att…, vi vet alla …). Det är bäst att uttrycka sig i första person: säg vad du tycker och känner. Det kräver ibland mod att stå för det man själv tänker. 

Men hur blir det när du representera andra? Du bör absolut prata om det din organisation eller nätverk har för position. Du är dock också en person med känslor och tankar. 

Öppenhet spelar en avgörande roll för att skapa en atmosfär av ärlighet, tillit och ömsesidig förståelse. När vi är öppna gentemot varandra under mötet, främjar vi en djupare och mer meningsfull dialog som kan leda till konstruktiva lösningar och ökad samarbetsvilja.

Att vara öppen innebär att vara beredd att lyssna på olika perspektiv och vara mottaglig för nya idéer och synsätt. Det handlar om att släppa försvarsmekanismer och vara villig att ompröva sina egna åsikter när starka argument presenteras.

Som deltagare i ett dialogforum bör man undvika att dölja information eller vara selektiv med vilken information som delas. Öppenhet handlar om att vara ärlig och transparent i kommunikationen, så att alla involverade har tillgång till samma fakta och underlag för beslutsfattande.

Det är också viktigt att visa öppenhet genom att vara respektfull och empatisk i sitt bemötande av andra deltagare. Att ge utrymme för olika åsikter och känslor skapar en trygg miljö där människor vågar uttrycka sig fritt och utan rädsla för fördömande.

Genom att vara öppen visar vi vår vilja att samarbeta och bidra till en ömsesidigt givande dialog. Genom att välkomna olika perspektiv och erfarenheter kan vi komma närmare en djupare förståelse för komplexa frågor och därigenom nå bättre lösningar som tar hänsyn till många olika behov och intressen.

I ett dialogforum är öppenhet en nyckelfaktor för att bygga förtroende och skapa en positiv och produktiv atmosfär som främjar samarbete och konstruktivt utbyte av idéer. När deltagarna är öppna mot varandra blir dialogen berikande och potentiellt viktigt för att hitta gemensamma lösningar på utmaningar och problem.