Resurser för dialoggrupper

Ekman

“Att tolka vargens beteende utifrån mänskliga känslor är vanskligt. Men samtidigt – om ett djur visar sorgligt, nyfiket eller lekfullt beteende, ska vi då säga att det inte känner något?”
(s. 96, Vargen)

“Det finns exempel på vargar som tydligt verkar sörja en förlorad flockmedlem. Kanske är det känslor, kanske är det bara instinkt – men vi bör vara ödmjuka inför att vi inte vet allt.”
(s. 175)

Radinger

“Jag tvivlar inte på att vargar älskar. Jag har sett det i deras ögon, i deras kroppsspråk och i deras omsorg om varandra.”

“När en flockmedlem dör sörjer de andra. De söker. De ylar på olika sätt. Och ibland drar de sig undan.”

(The Wisdom of Wolves, Radinger)

Mech

Vargar har observerats uppvisa beteenden som liknar sorg när en flockmedlem dör, inklusive sökande och ylande.

Henrik Ekman, Vargen

“När vargen kommer in i en fårhage grips fåren ofta av panik. I stället för att fly åt olika håll, som vilda bytesdjur gör, klumpar de ihop sig och springer planlöst. Det triggar vargens jaktinstinkt och kan leda till att många djur dödas utan att vargen äter av dem.”
(s. 174, Vargen)

“Att vargen dödar fler djur än den äter ses ofta som ett uttryck för ondska eller blodtörst, men det är ett naturligt rovdjursbeteende som uppstår i en onaturlig situation.”
(s. 175, Vargen)

“Ett vilt djur flyr snabbt och effektivt. Ett får blir förvirrat och springer kanske rakt mot vargen eller stannar upp i ren skräck. Det gör att vargen lättare får tag i fler individer.”
(s. 174, Vargen)

“För en fårägare är det svårt att förlika sig med att tio, tjugo eller trettio får dödas under ett enda angrepp, utan att vargen äter upp mer än något enstaka djur. Det är inte bara en ekonomisk förlust utan upplevs också som ett brutalt slaktande utan mening.”
(s. 175)

“Många lantbrukare och jägare upplever att myndigheterna värnar rovdjuren mer än människorna som lever med dem. Det skapar en klyfta och en känsla av att inte bli lyssnad på.”
(s. 180)

 1. Behåll lugnet och stå stilla

• Ekman, som utgår från skandinavisk fältdata, betonar att vilda vargar nästan aldrig närmar sig människor aggressivt. Om de ser dig, försvinner de oftast snabbt.
• Mech & Boitani påpekar att rädsla för människor är djupt rotad hos vilda vargar, särskilt där de jagas eller övervakas.
• “I de allra flesta fall upptäcker vargen människan först och försvinner långt innan den blir sedd.” (Vargen, Ekman)

2. Spring inte

• Att springa kan utlösa ett jaktbeteende, som hos många djur. Men vargar jagar nästan aldrig människor.
• Radinger beskriver hur stillastående kroppsspråk och ett lugnt uppträdande signalerar för vargen att du inte är något hot – eller ett byte.
• “En varg är inget sagomonster. Den är ett vilt djur som är mycket uppmärksam på kroppsspråk. Panik föder panik.” (The Wisdom of Wolves, Radinger)

3. Gör dig stor och backa långsamt

• Mech och andra forskare rekommenderar att du höjer armarna, talar med fast röst och backar långsamt.
• Syftet är inte att “skrämma” vargen, utan att signalera: ”Jag ser dig. Jag är trygg. Jag vill inte ha bråk.”
• “Vargar, till skillnad från hundar, söker inte konfrontation om de inte trängs in i ett hörn. Men om de är osäkra, hjälper ett självsäkert mänskligt uppträdande dem att dra sig undan.” (Wolves, Mech)

4. Observera på avstånd om vargen inte flyr

• Ibland stannar vargar kvar och iakttar dig. Det är inget hot.
• Radinger beskriver känslosamma ögonblick där hon “blir sedd” av en varg – ögon möts i ett ögonblick av ömsesidig nyfikenhet. Men hon varnar också: Gå inte närmare.
• “Låt vargen själv avgöra när den ska gå. Du har klivit in i dess revir.” (The Wisdom of Wolves)

5. Unga eller vana vargar

• Om en ung eller modig varg närmar sig av nyfikenhet, gäller fortfarande samma råd:
• Mata den inte.
• Interagera inte.
• Försök inte fotografera på nära håll.
• Att mata eller fotografera vargar nära riskerar att göra dem alltför vana vid människor, vilket i sin tur kan leda till att de senare dödas för att de kommit för nära.