Möte #5

Kort om mötets fokus

Del 1 – Att skydda mot angrepp från varg och andra stora rovdjur

Sara Nozkova, VD och grundare av Flox, berättar om enheter som de utvecklar för att skrämma djur som orsakar skador. 

Se videoinspelningen av Saras föredrag här.

Del 2 – Inslag till beslutsfattare

Vad vill vi fråga eller säga till beslutsfattare på olika beslutsnivåer?

Sara Nozkova – VD på Flox

Anteckningar från möte #5

Del 1 – Information från Flox

Kvällen inledes med digitalt besök från Flox VD, Sara Nozkova.

En anledning till att Flox berättar om tekniska lösningar för att skydda tamdjur mot vargangrepp är att dialoggrupper tog initiativ till att motivera för söka medel för ett miniprojekt som finansieras av Europakommissionen.

Vad gör Flox Robotics?

• Utvecklar AI-baserade lösningar för att hantera vilda djur i realtid
  Flox Robotics strävar efter att skapa en värld där människor och vilda djur samexisterar harmoniskt genom att implementera sina lösningar i delade landskap
• Erbjuder autonoma system som avskräcker djur – som ett osynligt stängsel
  Deras lösningar fungerar som en digital vallhund, som agerar som ett osynligt stängsel för att guida vilda djur bort från känsliga områden
• Utvecklar teknik som används i skogsbruk, jordbruk, på flygplatser och vid infrastruktur
  Till exempel fåglar på flyggplatser, skydd av grödor och boskap från vilda djur, unvikande av djurkolligioner med tåg, skapande av rena och säkra offentliga utrymmen genom att avskräcka oönskade djur.
• Skyddar både människor, djur och ekonomiska värden
  De utvecklar både stationära enheter och drönarburna lösningar, alla hanterade via en enda plattform för effektiv viltförvaltning.
• Samarbetar med företag, myndigheter och organisationer
  Flox Robotics samarbetar med ledande företag, myndigheter och ideella organisationer, inklusive Swedavia, Alstom och Världsnaturfonden WWF, för att implementera sina lösningar globalt
• Är en prisbelönt tech-innovatör inom hållbar viltförvaltning
  Vinnare av 4:e TGV AI Global Competition i Silicon Valley 2024 och Deloitte Global Impact Award 2024.

Hur tekniken utvecklas för att skydda mot vargangrepp

För att skydda boskap från vargangrepp samarbetar Flox Robotics med Världsnaturfonden WWF i ett innovativt projekt. Genom att använda AI-styrda drönare som aktivt skrämmer bort rovdjur i realtid, bidrar tekniken till att minska risken för angrepp. Systemet fungerar både dag och natt och är just nu under testfas på Vildriket i Järvsö, där det används för att avskräcka de vargar som rör sig i området. Målet är att skapa förutsättningar för en trygg samexistens mellan människor och rovdjur.

Miniprojektet inom Projektet Rovdjursdialog

Miniprojektet är ett direkt resultat av initiativ som väckts i våra dialoggrupper. Idén formulerades under Rovdjurskonferensen i Järvsö 2024, där behovet av praktiska lösningar för att minska konflikter kring rovdjur diskuterades. För att kunna gå vidare sökte vi medel från Europakommissionen genom deras plattform för stora rovdjur, Large Carnivore Platform. Ansökan beviljades, och stödet används nu för att testa och vidareutveckla Flox tekniska enheter. Vi har identifierat några potentiella testgårdar där utrustningen kan placeras, och våra dialoggrupper kommer att följa arbetet på nära håll och bidra med synpunkter och återkoppling till Flox.

Del 2 – Frågor, förslag och berättelser till beslutsfattare

Frågan som ställdes var: vad skulle ni vilja säga till eller fråga beslutsfattare på kommunal, regional, nationell och EU-nivåer?
Ni är välkomna att lämna fler förslag i efterhand.

Till kommunala politiker

Tidaholms kommunfullmäktige fattat ett beslut om att Tidholm ska vara en vargfri kommun.

• Kommunen har ett ansvar att skjuta skadedjur som ger sig in i stan
• Kommunen har inte mandat att fatta beslut om vargen ska vara eller inte vara i kommunen. Det är otroligt konstigt. Det är som när Trump går ut och säga ”nu ska vi skapa fred i Ukraina, men vi pratar inte med dem”. Det kan man inte göra.
• Det kan bli en indirekt signal till dem som vill ta bort vargar på egen hand. Lite som att ”vi ser genom fingrarna” om något sånt skulle ske. Det står i tidningen: Tidaholm ska vara vargfri – vi gör vad vi kan.
• Det är symbolpolitik. De vet att de inte kan genomföra beslutet.
• Ingen har frågat mig. Ingen har frågat mig om jag vill ha varg eller inte. Det finns några som vill ha vargar. Vi bor också här och vill ha vargar. Ingen har frågat oss.

[Kommunfullmäktiges beslut överklagades till Förvaltningsrätten i Jönköping. Förvaltningsrätten prövade ärendet och i maj 2024 kom domen som upphävde kommunens beslut. Rätten konstaterade att förvaltningen av vargstammen är en statlig angelägenhet och att kommunen inte har befogenhet att fatta beslut om att göra kommunen vargfri.]

Till rikspolitiker

I Riksdagen fattas beslut om vargarna i Sverige där det nyss bestämdes att vargstammen ska sänkas till mellan 170 och 270 vargar. Regeringen har uttalat sig att de vill sänka referensvärdet för vargen.

• Om ni ska sänker vargstammen till 170 funderar ni över var vargarna ska vara. Har man detta frågan med i ert resonemang?
• Hur tänker ni att vargarna ska flyttas?
• Det går inte att flytta vargarna. De vandrar tillbaka igen. Kommer vargarna att vandra tillbaka där de kom ifrån.
• Om vargarna ska flyttas till Sverige från Finland, är inte stammen där helt frisk. Är det inte, i så fall, bättre att flytta vargarna söderifrån – till exempel från Baltikum?

Om gruppen

• Dialogen i gruppen är mer spännande än vargar.
  Jag tycker att en sansad dialog liksom alltid är början på något kreativt, och det behövs i alla sammanhang egentligen. Jag ser en väldigt brist på dialog när jag tittar ut i stora världen, så jag tycker ju att det här är väldigt spännande. Och nu kommer det sig att vi faktiskt gör det – vi sitter här med jätteolika åsikter, i alla fall från början, och så lyssnar vi, funderar och tar till oss det vi vill av varandra. Jag lär mig. Jag är väldigt intresserad av själva den processen – det tycker jag är jättespännande.
• Här respekterar vi varandra – och det är väldigt vettigt.
• Så måste det ju vara. Det funkar inte om man inte låter folk tala till punkt. Folk få ha sina åsikter och även om jag inte delar dem.
• Våra politiker kan lära sig detta. Man få ge och ta – men sund förnuft finns det inte.
• Det är lokalbefolkningen som vet var det finns varg och hur det är att leva med varga. Vad ska vi göra när de kommer in i tätord.
• Politiker ska lyssna mer på expertisen som kan det här område. Efter fyra år sitter en ny person i denna position som inte vet något om det här. Jag tycker det är helt vansinne. Vi håller på med miljarder hit och dit och undrar hur det kunde vara på detta viset. Det är ju våra pengar som det handlar om. Jag tycker det här är bedrövlig.

Till beslutsfattare på EU-nivå

• De ska också lyssna på lokalbefolkningen
• Det finns många olika förutsättningar beroende på var folk bor.
• Man måste lyssna på dem som finns där vargen är och sätta sig in i vad de säger. Det är inte lönt att prata med Stockholmare eller Göteborgare. Då behöver det inte vara 7 miljoner som man behöver prata med. (De är inte berörda)
• Det kanske är lite opopulärt när jag säger detta – men vi måste också lyssna på Stockholmare och höra vad de säger. Man kan vikta det lite olika men ändå måste man ta hänsyn till alla som bor i det här landet om det handlar om att fatta beslut för hela landet. De ska sätta sig in i människors situationer.

Regionala beslutsfattare

• Har man sett mycket sjukdommar bland de svenska vargarna?
• Är man tvungen att ha en viss areal för att släppa jakthundar?
• Ersättning för tagna (skadade och dödade) djur ska vara samma. Kanske att man då lägger till extra för ett värdefullt djur. Det är fel om du får en högre ersättning om djuret är trafikdödat än om den är dödat av ett rovdjur. Då ska man väga in om det handlar om ett värdefull djur – ett avelsdjur eller en som kommer att ge avkomma i fem sex år.
• Ersättning måste vara på en realistisk nivå – även för rovdjursavvisande stängsel. Som det är nu är det ett hån.