Samhällets omdaning

Samhällets omdaning

Samhället befinner sig i en omdaningsprocess, där vi idag har en fot i den hierarkiska maktordningen och en fot i den dynamiska nätverksordningen. Här uttrycks makt på olika sätt, konflikter hanteras olika och kommunikationsflödena skiljer sig åt. Detta skapar utmaningar för politiker och tjänstepersoner, eftersom de verkar inom ramen för den hierarkiska maktordningen men samtidigt måste förhålla sig till den dynamiska nätverksordningen. Vi behöver inte välja en ordning och överge den andra, utan vi behöver snarare utveckla nya arbetssätt och förmågor som möjliggör för oss att röra oss emellan dessa två ordningar.

Hans Abrahamsson skriver utförligt om hur samhället är i en omdaningsprocess och hur detta påverkar statens roll samt hur samhället förhåller sig till staten (Vår tids stora samhällsomdaning – SKR). Han beskriver hur samhället under sextonhundratalet övergick från en feodal maktordning till nationalstatens era där all makt utgick från staten. Under nittonhundratalet inleddes en ny maktordning där nationalstatens makt luckrades upp och där samhället alltmer präglas av globalisering och urbanisering.

Det kunde handla om internationella regel­verk, transnationella företag, regionala samman­slutningar på en mer övergripande nivå eller om hur kommuner, regioner och landsting, ofta i samverkan och partnerskap med ekonomiska aktörer på lokal nivå, ökade sitt inflytande på statens bekostnad. (Abrahamsson, 2016)

Denna omdaning präglas i högsta grad även av internetets utveckling de senaste 40 åren. Vanliga människor har (i västvärlden) fri tillgång till information och när vårt sätt att kommunicera med varandra har ändrat radikalt. Den ändrar ständigt hur såväl privatpersoner som företag och myndigheter kommunicerar med varandra och hur nya nätverk uppstår på mycket kort tid.

Effekterna av denna omdaning är många och påverkar alla som arbetar inom eller med statliga myndigheter. De påverkar även medborgares relation med staten och myndigheter. Och till sist påverkar omdaningens effekter relationerna mellan individer, mellan organisationer och mellan dessa två.

Vi ser mer och mer att det uppstår spänning mellan dem som fortsatt befinner sig i strukturer som är mer eller mindre hierarkiska och dem som ifrågasätter det hierarkiska sättet att tänka och agera. Att det numera finns stort fokus inom staten på samverkan är troligtvis ett försök att ändra det mer traditionella sättet att se på statens roll och agerande nu när såväl komplexiteten och spänningen som den medför ökar.

Frågor som den statligt anställda bör ställa sig är:

• Hur ska jag förhålla mig till samverkan med aktörer utanför min organisation?
• Hur ska jag förhålla mig till mina uppdrag när det ska fattas beslut som påverkar flera andra?
• Vad innebär samverkan i en era där statens makt inte längre är självklart? Det gäller såväl hur en förhåller sig till andra som har makt (EU, FN, med flera) och hur en ska förhålla sig till dem som kräver delaktighet och inflytande)
• Hur ska jag förhålla mig till kollegor och chefer som är fast i ett hierarkiskt sätt att tänka?
• Hur förhåller jag mig till andra som präglas av ett systemiskt, nätverkstänkande när jag själv befinner mig i en organisation som styrs uppifrån på ett mer eller mindre hierarkiskt sätt?