Möte #4

Minnesanteckningar 5 mars
Jakt i rovdjurssammanhang

Inledning

Kvällens möte delades upp i två delar:

1. jakt i rovdjurssammanhang
2. illegal jakt.

Del 1 – Om jakt och rovdjur

Länsstyrelsens perspektiv

Vår gäst, en naturbevakare från länsstyrelsen, började med att beskriva hur rovdjursförvaltningen fungerar. Länsstyrelsen arbetar inom ett ramverk som kommer från Naturvårdsverket och i förlängningen från regering och riksdag.

Jakten ses som ett verktyg i förvaltningen av viltstammar. För olika arter finns mål för hur stora populationerna ska vara. Om populationen ligger över målet kan det bli aktuellt med jakt.

Han beskrev de olika typerna av jakt:

• licensjakt, som planeras när populationen ligger över målen
• skyddsjakt efter beslut, när ett rovdjur orsakar problem, till exempel angrepp på tamdjur
• skyddsjakt enligt paragraf 28, där djurägare i vissa situationer får döda rovdjur som angriper tamdjur.

När han fick frågan om vad länsbor brukar höra av sig om svarade han att kritiken kommer från alla håll. Vissa tycker att det jagas för mycket och andra att det jagas för lite. Han konstaterade att länsstyrelsen ofta får ta emot mycket frustration som egentligen handlar om bredare misstro mot myndigheter.

Samtidigt upplever han att samarbetet med många jägare har blivit bättre, till exempel när det gäller inventeringar och information om rovdjur.

Ett jaktperspektiv

En jägare gav sedan sitt perspektiv. För honom handlar jakt om tradition, naturupplevelse och ett sätt att leva som går tillbaka på många generationer.

Han betonade att han inte vill utrota rovdjur, men att han vill se en bättre balans mellan rovdjur och bytesdjur.

Som exempel berättade han om en period för ungefär 20 år sedan när lodjursstammen enligt honom var så stor att rådjuren nästan försvunnit från vissa skogar. Han upplevde att myndigheternas inventeringar då inte fångade verkligheten ute i skogen.

Han uttryckte också frustration över att de mål som sätts för rovdjursstammar ibland inte uppnås. När människor upplever att besluten inte följs kan det skapa irritation. I diskussionen nämndes också att sådan frustration ibland kan bidra till illegal jakt.

Ett samtal i gruppen

Efter inledningarna fick alla deltagare kort beskriva sin syn på jakt.

Synsätten varierade ganska mycket.

Flera menade att jakt behövs eftersom människor redan påverkar naturen så mycket. Andra betonade att naturen i många fall klarar av att reglera sig själv genom naturliga cykler.

Några tog upp djurens perspektiv, till exempel genetiska problem hos vargstammen och behovet av att förvaltningen också tar hänsyn till arternas långsiktiga hälsa.

Skyddsjakt diskuterades också. Några menade att det ibland är svårt att vara säker på att rätt individ skjuts, särskilt när det gäller sociala arter som varg.

En jägare uttryckte frustration över att jägare ibland kollektivt beskrivs som tjuvjägare. Han menade att det är orättvist att hela gruppen får bära skulden för vad några få personer gör.

En annan diskussion handlade om naturens balans. Vissa menade att naturen kan sköta detta själv genom naturliga upp- och nedgångar i populationer. Andra menade att människan behöver ingripa, till exempel för att hantera stora populationer av vildsvin eller älg.

Samtalet visade tydligt hur olika människor ser på jakt, även bland dem som i grunden accepterar att jakt ibland behövs.

Efter denna diskussion tog gruppen paus.

Del 2 – Illegal jakt

Efter pausen introducerades ämnet illegal jakt. Samtalsledaren betonade att syftet inte var att anklaga jägare utan att försöka förstå fenomenet.

Naturbevakaren från länsstyrelsen förklarade att han ibland föredrar att använda uttrycket “illegalt dödande” i stället för tjuvjakt, eftersom de som begår dessa brott inte nödvändigtvis beter sig som jägare.

Enligt honom saknar dessa personer den jaktetik som normalt präglar jakt. En jägare strävar efter ett snabbt dödande skott, medan illegal jakt ibland sker på sätt som orsakar stort lidande för djuren.

Han hänvisade också till forskning på radiomärkta vargar som tyder på att omkring 64 procent av vargar som försvinner tros ha dödats illegalt.

Varför sker illegal jakt?

Deltagarna diskuterade flera möjliga orsaker.

En förklaring som nämndes var frustration över rovdjursförvaltningen. Om människor upplever att myndigheter inte lyssnar, kan vissa ta saken i egna händer.

Andra orsaker som nämndes var personliga erfarenheter, till exempel när jakthundar dödas av varg.

Det diskuterades också varför så få fall leder till fällande domar. Några menade att det saknas konsekvenser, medan andra påpekade att domstolar bara kan döma när det finns bevis.

Flera deltagare tog upp att det kan finnas en tystnadskultur i små samhällen. I glesbygden kan människor vara ovilliga att ange grannar eller bekanta, vilket gör att brott sällan anmäls eller bevisas.

Vem har ansvar?

En diskussion uppstod också om vem som har ansvar för att motverka illegal jakt.

Vissa menade att jägarorganisationer borde göra mer för att ta avstånd från fenomenet. Jägareförbundet har inställningen att organisationerna redan tar tydligt avstånd från illegal jakt, men att det är svårt att påverka personer som inte är medlemmar i organisationen.

Samtidigt konstaterade flera att illegal jakt gör rovdjursförvaltningen mycket svårare, eftersom den gör det svårt att veta hur många djur som faktiskt finns i populationen.