Scenarier

1. Validering och Återspegling
2. En respons till ett tydligt NEJ
3. Att ställa frågor
4. Strategier – scenario 1
5. Strategier – scenario 2

Validering och återspegling

1. Företagare som upplever ökade kostnader

Bakgrund: Kommunen vill införa striktare utsläppskrav för små industriföretag.
Motstånd:
“Ni förstår inte hur tajt våra marginaler är. Om ni inför de här kraven nu, då tvingas jag säga upp folk. Ni pratar om hållbarhet, men jag måste överleva som företag först.”

2. Privatperson som känner oro för vardagslivet

Bakgrund: Förslag om att införa parkeringsrestriktioner för att minska biltrafik i centrum.
Motstånd:
“Jag behöver bilen för att få ihop vardagen. Ni verkar tro att alla kan cykla eller ta bussen, men så ser inte livet ut för oss som har barn och jobbar skift.”

3. Företag som upplever orättvis konkurrens

Bakgrund: Kommunen inför en lokal klimatstandard för byggprojekt.
Motstånd:
“Det här slår mot oss lokala byggföretag. Storföretagen har råd att anpassa sig, men inte vi. Ni håller på att skapa en snedvriden konkurrens.”

4. Husägare som är trött på “nya krav”

Bakgrund: Förslag om krav på energieffektivisering vid renoveringar.
Motstånd:
“Det känns som att det alltid är något nytt. Nya regler, nya kostnader. Vi vanliga människor hinner knappt med innan nästa krav kommer.”

5. Förening som känner sig ifrågasatt

Bakgrund: Kommunen vill minska kemikalieanvändning på fotbollsplaner.
Motstånd:
“Det här får det att låta som att vi inte sköter våra planer. Vi jobbar ideellt! Vi vill också ha miljövänliga lösningar, men ni måste förstå att vi redan kämpar för att få tiden att räcka till.”

En respons till ett tydligt nej

1. Företagare som säger nej till energikrav

Nej:
“Nej, jag tänker inte installera några energimätare. Det är bara mer byråkrati.”

Bakgrund:
Kommunen försöker få företag i ett industriområde att införa energiuppföljning för att minska energiförbrukningen.
→ Ställ en fråga som utforskar vad som ligger bakom nejet utan att pressa (t.ex. om oro, hinder, prioriteringar).

2. Villaägare som vägrar sortera matavfall

Nej:
“Jag tänker inte börja sortera matavfall. Det är äckligt och tar för mycket tid.”

Bakgrund:
Kommunen inför obligatorisk matavfallsinsamling.
→ Ställ en fråga som undersöker vilken del av förändringen som upplevs som svårast.

3. Innehavare av hyresfastigheter som avfärdar energieffektivisering

Nej:
“Nej, det är inte aktuellt att byta fönster. Hyresgästerna får leva med det som det är.”

Bakgrund:
Kommunen försöker minska energislöseri i äldre hyresbestånd.
→ Ställ en fråga som synliggör var gränsen går för vad personen ser som rimligt eller möjligt.

4. Lokal förening säger nej till att förändra sina rutiner

Nej:
“Nej, vi kommer inte att ändra vårt sätt att hantera avfall efter matcherna. Det har funkat i 20 år.”
Kommunen vill minska mängden engångsplast och osorterat skräp i idrottsområden.

Övningsingång:
→ Ställ en fråga som lockar fram vilka värden eller traditioner personen försöker skydda.

En övning för att ställa frågor

Vilka frågor kan du ställa för att få personen att berätta mer om motståndet?

1. ”Jag ska fundera på det” – företagsrepresentant

Tvekan:
“Jo, alltså… jag får tänka lite på det där med att gå med i energieffektiviseringsprogrammet. Det är mycket på gång just nu.”

Bakgrund:
Företaget har stor potential att spara energi men prioriterar andra saker.

2. ”Vi hinner nog inte” – idrottsförening om avfallsrutiner

Tvekan:
“Det låter bra, men vi är bara ideella och har så lite tid. Vi får se senare i år kanske.”

Bakgrund:
Kommunen föreslår bättre sortering vid matcher, men föreningen skjuter upp frågan.

3. ”Det kanske inte behövs” – villaägare som undviker radonmätning

Tvekan:
“Ja, alltså… huset är gammalt men jag tror inte att radon är något problem hos oss. Det känns onödigt att mäta.”

Bakgrund:
Kommunen rekommenderar mätning i ett område där nivåerna ofta är höga.

4. ”Vi får ta det nästa budgetår” – fastighetsägare om solceller

Tvekan:
“Solceller är intressant, absolut. Men vi har inte pratat om det på styrelsemötet än… kanske nästa år när vi har mer i kassan.”

Bakgrund:
Fastigheten skulle tjäna på solceller men processtakten bromsas av otydlig prioritering.

5. ”Jag vet inte om folk kommer” – medborgare om att delta i samtal

Tvekan:
“Tja… ett möte om avfallshantering låter ju bra, men jag vet inte om det är någon idé. Jag tror inte så många i området skulle dyka upp ändå.”

Bakgrund:
Miljöstrateger försöker engagera en grupp boende i ett dialogmöte.

Gruppuppgift 1:
Rokab Verkstad AB och energisamarbetet

Scenario

Kommunen erbjuder ett frivilligt samverkansprogram för att minska energiförbrukningen i ett industriområde. Programmet innebär energikartläggning, gemensamma workshops och möjligheten att söka stöd tillsammans.

Flera företag har tackat ja – men Rokab Verkstad AB, ett av de största företagen, säger bestämt nej.

VD:n uttrycker sitt motstånd tydligt:

“Vi har inte tid att hålla på med kommunala projekt. Vi har fullt upp med produktionen och våra kundkrav. Dessutom har vi dåliga erfarenheter av sådana här samarbeten – det blir mest prat och ingen nytta. Vi klarar oss själva.”

Han markerar även att han inte vill att kommunen “lägger sig i” hur de driver verksamheten.

Uppgift till gruppen

Diskutera vad motståndet skulle kunna bero på och formulera en möjlig strategi för hur ni som miljöstrateger kan bemöta situationen.

Stödfrågor

• Vad är det uttalade motståndet? Vad säger personen ordagrant?
• Vad kan vara de djupare orsakerna?
• Misstro? Tidigare erfarenheter? Stress? Kontrollbehov? Otydlig nytta?
• Vilka antaganden gör de om kommunen?
• Vilka risker eller farhågor kan ligga under ytan?
• Hur kan ni närma er företaget på ett sätt som bygger trygghet och minskar risken?
• Vilken liten, första öppning skulle kunna vara möjlig?

Avsluta med att formulera en kort strategi (max 3 punkter) för hur de skulle gå vidare.

Gruppuppgift 2:
Rentex Städ & Service AB och cirkulära arbetskläder

​

Scenario

Kommunen vill starta ett pilotprojekt med lokala företag för att testa cirkulär användning av arbetskläder och uniformer. Upplägget bygger på:

Insamling och reparation

Återanvändning

Gemensamma inköp

Minskade kostnader över tid

Flera företag visar intresse – men Rentex Städ & Service AB är starkt negativa.

Driftschefen säger:

“Vi har haft samma leverantör i tio år. Vi byter inte. Ni förstår inte hur vår bransch fungerar. Vi kan inte blanda våra kläder med andra företags – det påverkar vårt varumärke. Och dessutom innebär det här mer administration för oss.”

Motståndet är både praktiskt och emotionellt.

Uppgift till gruppen

Analysera vad som driver motståndet och formulera ett första angreppssätt för att öppna upp samtalet och öka samarbetsviljan.

Stödfrågor

Vilka skäl anger de? Vad är det explicita nejet?

Vad kan vara de djupare drivkrafterna bakom motståndet?

Varumärkesidentitet? Kontroll? Rädsla för kundreaktioner? Osäkerhet?

Vilka värden försöker de skydda?

Hur kan ni visa att ni förstår deras verklighet?

Vilket litet steg, eller vilken prövning i liten skala, skulle göra det mindre riskfyllt att vara med?

Avsluta med att formulera en konstruktiv strategi (max 3 punkter) för att gå vidare.